Födelsedagar, körtelfeber och efterlängtade ankomster.

Jo förresten fan. Min födelsedag blev sådär. Nämligen såhär;

Natten till måndag ger mamma mig starka piller som man först blir hög av så man inte ska känna smärta. Sen slocknar man inom 1-2 timmar. Jävlar mamsen! varför hade hon inte berättat att vi hade såna här hemma tidigare då jag försökte ta livet av mig med ipren? :DJag kunde nämligen inte sova eftersom ja var tvungen att ligga och spotta 24/7 för annars hade jag kvävt mig i mitt eget saliv då jag inte kunde svälja det.

06:17 - Vaknar. För 8:de gången av att jag inte kan andas. Funderar på att åka till akuten men tar några upplösande halstabletter istället och går o lägger mig igen för att hoppas på att jag nånsin vaknar igen.

07:00 - Jodu, nog fan vaknade jag. För nu hade nämligen alla morgonmänniskor börjat vakna och ta sig mot studier och jobb. Dessutom var det min födelsedag och alla var tralliga och hade ett satans morognhumör, så 32 sms fick jag och 17 pers ringde mellan 7-10 för att gratulera och det enda jag kunde svara var ungefär ett "MMMMH" och sen var jag tvungen att lägga på och messa och förklara hur det låg till. Ett satans samvete fick man på sig.

09:55 - Ajsatan! måste ringa hälsocentralen o fråga ifall ja har streptokocker eller inte! Så ja ringer upp... JO MEN TJENA. Vad hade jag förväntat mig?

"he.. he. hej.de eh nahtalieh reehnnn n n n. schkul vilj veitha ifall ja ha streptokocker..." jag sa försiktigt "vänta" -___-'

Ja gick fram till Nicke, satte luren i hans hand och skrev på tidningen;

"TA REDA PÅ OM JAG HAR STREPTOKOCKER!" Nej det hade jag inte. Det var bara att klä på sig o ta sig till stan för att förbereda sig på en natt eller en vecka på sjukhuset. För något vatten hade jag inte fått i mig sen i fredags. Skulle få drop. Och ta körtelfeberprov.

ÄH palla ta storyn såhär lång då. Kort sagt. Jag placerade mig på akuten och kom inte därifrån förrän dom fick veta vad jag hade för fel. Vilket tog 6 timmar. För körtelfeber va de inte heller.Det var en vanlig jävla infektion. HEUREKA! Va allt kan vända så snabbt!Detta innebar ju att jag kunde åka till Jocke i helgen och kanske kunna va me på gymnastiken på onsdag OCH träffa simon efter sjukhusbesöket! För infektion smittar inte. Simon hade nämligen kommit tillbaka från praktiken efter 2 månader.

Whatever. Jag fick recept så ja blir frisk inom onsdag säger dom.Skulle hämta ut pillrerna från apoteket o sen dra vidare till simon. Apotekarn tittade en bra stund på receptet och sen på mig, sen på receptet o sen på mig. Sen sa han; "Jaha... Vilken doktor har du nu övertalat om att få ta självmord? . . dethär receptet är ju 3 ggr så starkt som det får vara.."eheh. De där löste sig efter ja hade dragit hela hälsostoryn från fredag 21:00 till måndag 16:30.

Allt svängde.

Jag träffade Simon och Laura. Vi fyllde år idag! :D

Jag får träffa Jocke och shoppa i norrköping, vi kan äta på restaurang och mysa utan att ja smittar honom. Men framför allt.

Jag kan äta och röka igen! Nästan..

Jag kom hem sent. Det var den födelsedagen det. Skulle äta middag och p.g.a. allt med akuten o mediciner o allt stoj så kom inte en enda familjemedlem ihåg att säga grattis idag.

Pallade inte påpeka det.

Kan ju även tillägga att min förra födelsedag firades på Åbo universitetssjukhus pga av förlamad arm och handikapp efter en krock och en flygtur på 14 meter.

Jag har redan börjat packa inför min 18 års dag -____-'

Bilden är från i torsdags då det sket sig mellan mig och Jocke ett tag. Det är så när man är tillsammans med en kvinnoförnedrande antifeministisk anarkist med ett brutalt jävla stort ego. Men annars e han rätt bra. :P

Färger och allt på bilden är äkta. Har bara ändrat filter i photoshop.

Sex i sexan

Ibland blir man bara irriterad. Sådär som på julafton när man öppnar det sista bamsestora paketet som man sparat till sist och inser att det inte var det man önskat att det var, utan faktiskt en låda handdukar och tallrikar. "Men oj så snäll tomten är! Bra att ha när du flyttar hemifrån en dag!" säger mormor och ler så glatt. Du ler tilllbaka och säger; "taaaa-aaaack. så mycket.." och försöker lägga till ett leende som blir en besviken sned smiley. Jaha, din önskan slog inte in i år heller och du ser besviket på tomten som sitter där med ett rent och snett leende med hån i blicken.

Nej fyfan, man får lust att skjuta den jäveln.

Nu har jag ju haft sån tur att jag råkar vara bortskämd och fått alltid det jag vill, plus porslinet på sidan om! Så just det har lyckligtvis inte hänt mig. Men det var ett exempel.

Det där med tomten... Folk påstår att han inte finns, men jag tror på teorin om att han väl måste ha uppstått nånstans ifrån, någon gång. Idén om att han finns kan väl inte ha hittats på lika fantasifullt som det där med handär Jesus? Nej det är fan större sannolikhet att tomten samt påskharen finns än att gud existerat, att han skapat jorden, solen och allt överflödigt jävla skit på det här klotet.

Jag tror därför på en helt egen teori, där jorden enbart är en minimiatom (nej ursäkta, jag är inte speciellt insatt i kemiska termer) i en feting stor värld som vi inte ens kan föreställa oss, för i själva verket är vi minimalt jävla pyttesmå.

Den stora världen ser ut som våran men där forskarna ännu inte lyckats uppfinna ett instrument som kan mäta så små enheter som minimiatomen (som dock inte är hittad än såklart). På samma sätt har vi ännu inte lyckats komma underfund med att i varje atom bor ett universum (eller 10) med planeter, stjärnor och en sol.

Äh! Ni fattar väl ändå inte ett smack så till vilken nytta sitter jag och fortsätter nöta om det?Påstå inte att jag inte har fin fantasi i alla fall! Men det är som om en del av mina bevakare, släktingar och bekanta aldrig fann ägget och fattade inte att de skulle slå sig samman med det då de ännu simmade i en hög av sädesvätskor. De bildade helt enkelt en ny art ensamma i den trånga slidan, totaldissade ägget och startade ett liv, utan hjärna! Tammefan jävligt störande!

Det påminner mig om när jag hade en pojkvän då jag var påväg till årskurs 6. Herregud! Varför skaffa pojkvän när man inte ens visste om killen för första gången hade runkat äns en gång!?

Hur som helst satt vi under en frusen, stel jävla filt i ett renoveringshus ute i en skog och lyssnade på gorillaz. Plötsligt frågar han om vi ska hångla och jag blir genast helt fucking kruttorr i munnen. Jag visste ju inte ens hur en annan människas läppar kändes eller smakade, och jag började fundera på om det var då han ville ha sex, om det skulle leda till sex, om man kan få hiv av att hångla med nån, and so on.

(Jag vill nu påpeka att jag varken var 08, fjortis eller särskilt pervers på den tiden. Så det var inget normalt beteende för mig att fundera på sex, vilket jag tydligen gjorde)

Whatever! Dagen efter gjorde jag slut p.g.a. nåt i stil med könsdiskriminering.. eller nåt. Nu ställer jag mig frågan; hur jävla normalt är det att sitta o fundera på sex i sexan?

Jag hade ju nyss börjat jucka mot nallar för fan!

Sagor för barn som är vuxna nu

Jag är alltid sen med allt. Jag har alltid legat ett litet steg efter och haft mina egna åsikter och kanske inte alltid förstått att "fasen Nathalie! Det var nu du skulle vart tyst!"

Men istället förklarar jag för den muskulösa negern som sitter sätet bredvid mig på tåget att han tappat sin plånbok i min handväska. Och det blir ett jävla liv!

Eller också förklarar jag för tanten i kiosken som faktiskt sålt tobak och bärs åt mig sen jag var 15 (eftersom jag lyckats intala henne att jag är 19 nu) jag förklarar att jag nyss börjat 1:an i handels och att moppen står parkerad i sittkoffs eller att mamma inte låter mig pierca mig. Smart!

Jag har också svårt för att INTE binda nära kontakter. Exempel 1; kioskkärring.

Jag har också fått höra att jag är folks största förebilder. Men haha, så fel dom kan ha då det argumenterar emot sig självt då jag hör att jag är fjortis, emowannabe, feg samt egoistisk. Ja, främst det där - egoistisk - har man fått höra. Men herregud jävla patetiskt vackra barn! Se på er själva och se på världen, hur den såg ut då, och nu. Det behövs bara en titt på 5 år tillbaka. Idag är du tvungen att ha lite av en egoist och en djävul i dig!

Men du är också tvungen att vara den där svaga, hon som är tvungen att sitta och lyssna på all kritik så som då mormor säger "rak i ryggen flicka, du ser ju tjock ut!" eller "men gudars flicka lilla! vad har du gjort med håret? Har du målat huset? Det ser ju förjäkligt ut!" och därmed var man inte välkommen på nästa års släktträff. Eller då mamma skäller ut dig för något systrarna gjort så som "har du vart och nallat av min choklad nu igen?" eller "varför kan du aldrig lära dig att stänga dörrarna?! Huset värms inte av sig själv!",

då har man sån jävla lust att skrika att det faktiskt är såhär man ser ut, att det här faktiskt är ens egen stil eller att ja, allt är mitt fel! speciellt tsunamin och 11 september attacken! Allt! Men man vet att det bara blir värre. Så man är tyst. Tar emot. Håller det på insidan.

Det här får väl duga som en början på min blogg, för nu ska jag spela lite thecrims och pimpland, sen sova!

Det är min verklighet det där med spel och photoshop. Palla en verklighet. Alla andra ignonerar den ju. Dom tänker så idiotiskt, så ironiskt i motsats till självklara tankar. Man undrar, är jag så dum så jag inte fattar att man ska va så dum och IQ-befriad och varför har inte jag de där fördomarna eller varför tror inte jag på gud och varför påstår inte jag att man är kristen för att man bor i ett land där alla andra är det eller varför förstår jag mig på saker ingen av mina vänner tycks förstå.

Jag menar bara att.. så idiotiska förslag, kommentarer och motargument jag får höra varje dag, det är ledsamt.Man ska vara en egoist!

Det här inlägget skulle väl bara vara ett vanligt, standard, tråkigt, kort "hej nu har jag äntligen skaffat mig en blogg!" inlägg.

Men jag är inte som alla andra!

EDIT: gud så emo det lät. cuttcutt!